Se Stockholms avrättningsplatser

Annonser

Stockholm har sedan grundandet haft många avrättningsplatser, gemensamt för de alla var att de låg utanför stadsbebyggelsen på höjder och på platser som var väl synliga och tillgängliga för allmänheten. Sedan medeltiden har avrättningarna i Stockholm verkställts på tre olika platser.

En blåsig söndag i oktober sökte jag upp dessa makabra platser. Väl på plats målade min fantasi upp de scener som utspelades då det var dags för avrättningarna.

Idag finns inte mycket som minner om avrättningarna och för den nyfikne krävs en del sökande för att finna platserna.

Allteftersom Stockholm växte flyttades avrättningsplatserna allt längre ut från staden för ingen ville ha en galge intill den egna husknuten. Avrättningarna tycks också ha varit ett folknöje. I slutet på 1800talet började synen på huruvida avrättningarna skulle vara offentliga eller inte förändras. De sista avrättningarna i Stockholm genomfördes inne på Långholmens fängelse.

Galgen på Stigberget

Stigberget är en höjd på Södermalm, nu bebyggt med Ersta Sköndal Högskola. Kvarteren omkring är kulturreservat med många pittoreska stugor målade i rött, små innergårdar, staket och kullerstensgator som minner om en svunnen tid. Utsikten ner mot Gamla stan och Kastellholmen hänförande.

Där Ersta Sköndahl högskola nu ligger stod på 1500-och 1600talen en galge.

Fram till slutet på 1600talet fanns en galge på toppen väl synlig över hela Stockholm. Att galgen byggdes just på denna plats är inte svår att förstå. Källorna berättar att kropparna fick dingla länge väl synliga. Då bebyggelsen närmade sig på 1600 talet flyttades avrättningsplatsen till Hammarbyhöjden för ingen ville ha en galge invid husknuten.

Att galgen placerades på denna höjd medförde att de avrättade kunde ses från stora delar av Stockholm.
Galgberget från Folkungagatan.
De omgivande kvarteren ner mot Saltsjön är idag kulturreservat.

Avrättningsplats Hammarbyhöjden

På en höjd mellan Kalmgatan och Solandergatan i Hammarbyhöjden ligger Galgberget. Därifrån är utsikten milsvid över den omgivande funkisbebyggelsen från 1930talet. I väster ovanför talltopparna skymtar Globen.

Galgberget på Hammarbyhöjden strax söder om Kalmgatan. På höjden här ska galgen ha stått väl synlig från långt håll. 

                    

På 1600- och 1700-talen stod en galge på Hammarbyhöjden som syntes från stora delar av Stockholm. Galgen på Hammarbyhöjden finns med på en karta från 1689. Nu är platsen en stilla plats i en talldunge, vinden brusar genom trädkronorna. Inget minner om att det här en gång stod en galge och att många mött döden på denna plats.
De dödsdömda fördes till galgen längs Götgatan på Södermalm. En sista sup fick den dödsdömde på krogen Hamburg vid Medborgarplatsen innan färden fortsatte Galgberget. Den sista hängningen genomfördes 1818.

Vy in mot avrättningsplatsen från Olaus Magnus Väg vid Skärmarbrink i Stockholm. Inne i buskaget mitt på bilden ligger fundamenten till avrättningsplatsen.
Parken vid Solandergatan där bödeln höjde sin yxa. 

 

Resterna av fundamentet till själva avrättningsplatsen.

Halshuggningarna genomfördes i den lilla park som ligger vid Solandergatan nedanför höjden. Den sista halshuggningen genomfördes 1862 inför en publik på 4000 personer.

                                  Dessa båda herrar mötte döden här. 

De mest omtalade personerna som avrättats här var finansminister von Görtz som den 19 februari 1719 halshöggs för att ha misskött Sveriges ekonomi samt Gustaf III:s baneman Johan Jacob Anckarström som en blåsig och något solig dag vid 29 års ålder den 27 april 1792 fick sitt huvud skilt från kroppen.

Längs Götgatan på Södermalm fördes den dödsdömde fram till avrättningsplatsen vid Hammarbyhöjden.

Då Hammarbyhöjden började bebyggas på 1930talet hittades många skelett runt höjden.

Fängelset på Långholmen

Ön Långholmen rymmer i dag båtklubbar med lyxiga båtar, strandpromenader, badplatser, restauranger, hotell och vandrarhem. På somrarna är det grönt och lummigt och en stilla oas i storstadsbruset. Så har det inte alltid varit.

Långholmen är idag ett populärt utflyktsmål för både turister och stockholmare. 

När jag besöker Långholmen regnar det småspik, vinden är kraftig och många båtkapell har blåst sönder. Från1700-talet fram till i mitten på 1970talet var Långholmen en fängelseö och avrättningsplats. Flera kända fångar har sonat sina straff innanför murarna. Den mest kände halshuggningen var av rånmördaren Ander som med giljotinens hjälp gick sitt öde till mötes vid fängelsemuren. En minnestavla finns vid platsen. Han kom också att bli den siste som avrättades i Sverige.

Vid denna mur år 1910 genomfördes den sista avrättningen i Sverige. Den svarta minnesplattan på muren minner om platsen.
Minnesplattan över Ander.
Den mest klassiska bilden på Alfred Ander som avrättades vid fängelsemuren på Långholmen.
En kopia av giljotinen i fängelsemuseet.

Giljotinen finns inte till allmän beskådan. En mindre kopia i skala 1:3 finns att beskåda i fängelsemuseet. Originalet ligger nedpackad i sin originalförpackning på Julitta Gård som förvaltas av Nordiska museet.

I många europeiska länder med betydligt mer dramatiska historia finns många avrättningsplatser och massgravar från mer modern tid att beskåda. Jag har varit vid flera. Minnesmärkena är många och vid dessa läggs fortfarande blommor och ljus tänds till minnen av de avrättade. Eftersom vi i Sverige har varit ganska snälla mot varandra och sluppit styras av diktatorer är våra gamla avrättningsplatser nästan helt bortglömda som bara nördiga historiaintresserade är nyfikna på.

Stortorget i Gamla Stan


I november 1520 avrättades ett 90 tal adelsmän, borgare och deras tjänstefolk genom halshuggning och hängning på Stortorget i Gamla stan i Stockholm. Avrättningarna har gått till historien som  Stockholms blodbad och var en del av maktkampen mellan den danske kungen Kristian Tyrann och vår kung Gustav Wasa. 


Stortorget en dag i december 2019 mitt under julmarknaden. 

Stortorget i Gamla Stan med Nobelmuseet i bakgrunden. 

I fasaden sitter kanonkulor som enligt legenden var avsedda för den danske kungen Kristian Tyrann


Fersenska mordet vid Bondska palataset


Vid bondska palatset blev den 20 juni 1810 riksmarsalk greve Axel vor Fersen lynchad till döds av en uppretad folkmassa som anklagade honom för att ha märdat kronprisen Karl August i Skåne.  Axel von Fersen är också känd för att ha haft ett förhållande med den franske drottningen Marie Antoinette.

Vid bondeska palatset ska lynchningen av Axel von Fersenha ägt rum. Högsta Domstolen har idag sin verksamhet i palatset.  

Läs vidare om ett annat utflyktsmål i stockholmsområdet: Fyra årstider vid Hellasgården

59.329323518.0685808